Allt blir bara förstört, har försökt komma ikapp men de verkar hopplöst. Jag ser mig själv bara misslyckats mer och mer. Dom bara klagar, "hon pratar för lite, hon är extremt försiktig osv " .. Är de alls någon som vet vad jag går igenom ?? Är de alls någon som bryr sig ?? Inte hjälper det att alla vuxna behandlar en som om man vore den minsta och mest sårbara personen som finns.

Nog kan de va sant, alla är så försiktiga i min närhet enligt dom är jag så himla sårbar och bär på alldeles för mycket smärta. Därför ska jag skriva av mig lite för att få det att försöka släppa.

Iallafall jag har alltid hatat närkontakt, själva anledningen till det är nog för att ingen någonsin riktigt visat kärlek till mig mina föräldrar har bara skrikit, har fått veta att jag är ett misstag att jag borde inte leva.

Alla mina kompisar oroar sig dagligen för mig, och många av dom gnäller (av rädslan att förlora mig), dom tycker jag ska börja va rädd och bry mig i mitt liv, att jag ska äta och sova.

Har fått lova en sak, att inte ha nå mera frånvaro, fick en andra chans av min mentor. Hon lovade att inte nämna något om jag börjar sköta mig, så jag får inte ha en enda timme frånvaro som jag inte kan förklara för då så skulle hon ta och berätta :(

Så är rätt glad att jag fått en andra chans, dags att visa att jag förtjärnar den.

Det vart alldeles för mycket för mig idag, då en kompis kom och fråga hur det var så börja jag bara grina. Satt ett tag me henne innan de kom en tant, världens snällaste, (fast lite närgången) hon kramade om mig och frågade hur det var. Sen så bad hon mig följa ner till ett rum, där fick jag julmust och ett äpple ville inte ha nå pepparkakor. Hon pratade på och de vart som bättre efter en stund :)

Skäms som bara den just nu, att jag måste vara så SVAG och börja grina..

Jag är 17 och lever ett liv som inte varit värt att leva, men en dag hände en grej. Han som nu betyder allt för mig kom in i mitt liv, han finns där för mig och lyssnar alltid. Mitt liv vart äntligen värt att leva !! <3

 Min älskade Monika, hon dök upp i mitt liv för lite mer än ett år sen. Hon ställde upp för mig och finns alltid där då jag behöver henne. Bilden togs en vecka innan hon lämnade mig <3      

   Underbara tider <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har hänt en väldigt massa som gjort att jag inte kunnat skriva. Kan berätta för er att jag vart singel i mitten av April en tragiskt sak hände och de var mycket med polis inblandad, den händelsen kostade mig all min kontakt med min bror och jag fic...

Livet är väldigt upp och ner just nu but i keep going on! Leendet är fortfarande på plats och jag kan inte må bättre trots allt som hänt. Jag har mina närmsta vänner och utan dom hade det nog inte varit lika lätt, så ett tack till er! Har massa...

Bloggningen ligger på grunden för stunden. Tyvärr men jag har ingen lust alls att blogga. Ska bättra mig längre fram men nu lägger jag ner detta ett tag och fixar allt! Bjuder på två bilder från veckan i Skara :D        ...

Kan bara säga att denna vecka har varit så händelsefull att jag måste ha minns 2 timmar på mig om jag ska berätta allt som hänt! Men jag har haft trevligt och träffat en vän från Gällivare och några av hans vänner, vi söp och hade det riktigt trevl...