Sover bort allt, det är inte normalt jag orkar inget längre.

Min skalle exploderar av smärta och att sova är som att ligga medvetslös man känner inget så det har blivit min bot mot all smärta som jag bär på.

Jag önskar för det mesta att allt bara kan försvinna, och att själva anledningen till detta ska komma fram.

För vem klarar att leva med smärta, det funkar inte i längden.

Man gör allt, käkar hur många tabletter som helst tills det en kväll blir för mycket.

Man tömmer burkvis med tabletter och inget hjälper, när man sedan vaknar upp och blir tvungen att fara till akuten inser man att det är dags.

Man måste göra något åt allt.

Inget är som det brukar vara, man försöker fortsätta men hela kroppen har gett upp.

Då allt känns onödigt så ställer man sig upp igen och fortsätter kämpa, man tvingar sin kropp att fortsätta fast den inte vill det själv.

Jag kämpar varje dag, jag försöker fast jag innerst inne bara vill lägga mig ned och dö.

Vill kunna må bra en dag, men det kanske är för mycket begärt.

Som sagt var jag ger inte upp förrän den dagen kommer.

Jag ska må bättre, jag ska kunna fixa allt och smärtan ska försvinna det är bestämt.

Jag kämpar tills det inte är möjligt att göra det längre !!

                       Never give up ! <3