Du är snäll, du är alldeles för snäll för ditt bästa.
Du vill alltid alla så väl.
Du är skör, jag vet du har varit med om det mesta.
Det finns så många ärr i din själ.

Vill du gråta, så lägg ditt huvud här på min axel.
Gråt tills alla tårar tar slut.
Denna världen, den kan nog inte allt vara så vacker.
Inte gjord för sånna som du.

Du är trött, du vill inte följa med mig på festen.
Orkar inte skratta och le.
Det är svårt, jag vill hjälpa när du är så här ledsen.
Det ordnar sig, du kommer få se.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
Räddaren i nöden, jag ska göra allt jag kan.
Ända in i döden, jag ska aldrig gå nånstans.
Räddaren i nöden, jag är här och slåss för dig.
Ända in i döden.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
När allting går sönder, så finns alltid du och jag.

Har varit hos Robert sen Onsdag och umgåtts med han och några fler som varit dit, samt varit barnvakt.

Jag hade världens huvudvärk där en dag så gjorde knappt nå.

Trodde att denna vecka skulle sluta bra, men det gjorde den inte alls.

Då vi vaknade igår så skulle vi fika men väl inne i köket så kollar jag ut mot min farmors hus som jag alltid gör.

Där står det fullt med bilar och dom ser helt förstörda ut dom personerna som står vid bilarna.

Fick redan då känslan av att det hade hänt något men ingen hade ringt så jag glömde bort det ganska fort.

Efter 2 timmar kommer min far förbi helt förstörd och säger att jag måste fara till min farmor för att hjälpa henne upp.

Då jag frågar vad som hänt och varför det vart folk där får jag till svar

" När hemtjänsten skulle komma med mat så hade hon inte öppnat så dom hade fått fara efter nyckeln och när dom tog sig in hittade dom henne på golvet. Hon hade ramlat kvällen innan och inte tagit sig nånstans så hon hade legat på golvet hela natten samt halva dagen innan dom hittade henne. Hon blev skickad till sjukan men hemskickad igen. "

Men då min far hade kommit förbi hade hon satt sig ner och inte tagit sig upp, och hon vill inte ha hjälp av nån annan än mig så jag fick fara dit och dra upp henne.

Lyckades få henne till köket på en stol och där satt hon helt utan ork hon kunde inte ens ställa sig upp.

Nu ligger hon i Gällivare, hon kanske aldrig får komma hem igen.

Hon får inte lämna mig, jag har värken någon farfar eller morfar så hon måste stanna kvar !!

Jag kommer aldrig sluta älska dig, kommer aldrig glömma dig.

Du är en så stor del av mig så den dagen jag förlorar dig kommer halva mitt hjärta att dö.

Saknade efter dig kommer bli alldeles för stor ! <3

Så snälla stanna kvar, det dom sa är bara siffror du ska kämpa !!

                                             Never give up i belive in you ! <3