Har hänt en väldigt massa som gjort att jag inte kunnat skriva.

Kan berätta för er att jag vart singel i mitten av April en tragiskt sak hände och de var mycket med polis inblandad, den händelsen kostade mig all min kontakt med min bror och jag fick sämre kontakt med mina föräldrar och singel på det!

Min vän Patrik fick ett ärr i huvudet som ett hemskt minne.

Jag flyttade ut från lägenheten och tog nästan alla mina saker därifrån, vilket lede till att jag inte hade någonstans att bo.

Som tur var hade jag en väldigt nära och kär vän som jag fick bo hos ett tag och där fick även mina katter bo för stunden.

Jag började supa och var ut varje lediga tid jag hade, kom hem sent och slutade bry mig i att folk faktiskt brydde sig och var rädda om mig. 

Jag var ett svin mot han jag bodde hos, han oroade sig flera gånger men jag bara ignornerade det.

Jag gjorde en sak som sedan tog hårt på han och han bestämde sig för att jag inte kunde bo där längre.

Jag flyttade igen!

Jag är hemskt ledsen för det och jag hoppas innerligt inne att jag inte förstört alldeles för mycket!

Tillbaka med alla mina grejer och katter till mitt ex, jag skulle bo där i extra rummet men klarade inte av att se han för det han hade gjort så jag bodde hos en kompis i en vecka.

Den människan jag bodde hos då hade jag känt i 2 veckor men de var som om de hade vart hela livet, det klickade direkt och han vart en nära vän till mig!

Såklart kunde jag inte bo där nå längre heller för han skulle hem till sin hemstad så då beslöt jag mig för att bo en natt hos mitt ex.

Vilket säger sig själv, det slutade med massa bråk och att jag tog mina grejer 3 på natten och flyttade in hos Fredrik.

Fredrik bor borta under veckorna så jag skulle inte vara något större problem och då jag oftast är borta under helgerna så träffas vi sällan.

Mina katter flyttade in till honom efter ett tag och jag började känna mig säker och att jag kunde sluta oroa mig för att inte ha någonstans att bo.

Sedan allt hände har det inte gått en natt som jag inte brytit ihop eller velat dö.

Jag försökte till och med avsluta allt några gånger men jag fick som tur var iväg ett sms och min vän satt hos mig bara 3 min senare.

Kvällen då min vän vart misshandlad förlorade jag också kontakten helt med min bästa killkompis, vilket har varit ett av de som tagit mest på mig.

Jag trodde att han skulle stå kvar men de var för svårt för han vilket jag förstår.

Det var mycket drama mellan han och mig och jag önskade bokstavligt talat livet ur mig själv för att jag låtit mina närmaste vänner ta så mycket skada!

För 2 veckor sedan tog vi kontakt med varandra igen och nu står han vid min sida och där ska hans stå tills jag dör! :D

Sandra, AT, Lisa, Jessica osv.. 

Ni alla har gjort så mycket för mig och jag har inte kunnat tacka er nog!

Utan er vid min sida hade jag inte klarat av något, jag hade sjunkit för att aldrig ta mig upp igen.

Jag har varit lite off på senaste tiden och ibland lite sur (läs mycket) men jag hoppas innerligt inne att ni ändå finns för nu kan det bara bli bättre!

Jag kräver inte att någon förstår eller förlåter mig utan det vet jag är rätt omöjligt!

Har fått hjälp av så många i min närhet och folk har verkligen visat att dom brytt sig.

Men jag var i en svaka och kunde inte se det förrän det nästan var försent.

Så vill bara säga tack,jag har vänt mitt liv och allt är någorlunda bra nu!

Och jag kan inte vara gladare för får flytta in i lägenheten min i veckan redan!!! :D