Vad har du dåligt samvete för? - De som hände under fredag, att mina kompisar och Robert vart rädda.

Vem fick du senast sms från och vad stod det? - Från lisa, de stod " Haha ojdå! Du presenterade  Bee för din far i alla fall"  

Vad sa du senast till vem?  -Vad jobbigt med strömavbrott hela tiden.

Hur många timmar sov du inatt?- Ungefär 4 timmar.

Smeknamn? - Många men lyssnar mest på Lollo.

Är du saknad av nån? - Ja det tror jag. 

Är du kär? - JAA 

Hur många barn vill du ha när det blir dags att tänka på det? - Tre, de ska va trillingar har vi bestämt :P 

När besökte du ett sjukhus senast? - Fredags natt. 

Vad är du tacksam för idag? - Att jag lever och att de är lov snart.

Vem är din bästa vän? - Finns ett par stycken men dom jag kan lita på mest är Monika, Annika och  Pernilla

Räcker med frågorna nu orkar inte nå mera :P

Efter en medvetslös fredag, utan ett enda minne av hur allt gick till så ligger jag äntligen hemma med ett leende på läpparna över att de gick så bra.

Vart ju alkoholförgiftad och var så smått som nära på att dö, men mitt älskade hjärta Pernilla ställde upp för mig. Hon var där, saknar henne jätte mycket men snart träffas vi

Jag kan inte ha nån bättre vän än hon. Fanns några andra som också ställde upp för mig, ni är guld värda allihopa. Om ni inte hade agerat så fort vet jag inte ens om jag hade legat hära.

Annika mitt andra hjärta fan alltså vad jag saknar dig ! Fick inte ens ha henne hos mig under fredagen så det kändes ännu hemskare. Men snart så får jag träffa henne, vill att de ska va måndag redan nu så jag får krama om mina små hjärtan och bara njuta av deras närhet ! <3

Är lite sönderslagen och haltar men annars är det bra. Låg bara hela fredag natt och spyde.

Lördagen var lite mer lyckad, var hos min Robert och fick hålla Lillen i famnen tills han somnade. Man är som så rädd om han att man knappt vågar röra på sig i tro om att han ska gå sönder.

Nätterna är inte så lyckade, har ont därför kan jag inte sova så länge. Vaknade klockan 4 i natt och legat och sett film sen dess.

                           Never give up !

Skulle juh aldrig mera dricka, men hur gick det ja de ska ni få reda på.

Vart medvetslös, fick åka ambulans och  ligga i drop.

Hade underbara vänner som var hos mig tills jag vakna. Kommer inte göra om de, men måste kunna gå de var som riktigt svårt att stå tidigare idag.

Ska va duktig nu så :)

Fick lämna sjukan för 2 timmar sen. Lovade att aldrig göra om det då socialen rektorn  och en lärare vart inblandad.

jaja ha de bra !!

Alldeles perfekt dag har de vart, har varit med  mitt hjärta hela dagen. Vi var på våran första dejt idag, så lyckan bara sprider sig. Imorn ska jag sova hos henne och vi ska va vaken hela natten, ta tabletter som håller oss vaken. För sedan blir det att dricka och fa på skolans luciadans, helt packad haha jag som inte skulle dricka men en gång gör inget. Vi har planerat att vi ska va jätte fulla på skolan också, bara för ro skull då hon ska prata norska inför hela min klass och en klass till :D

Min duktiga tjej, för er som inte vet så är Mitt Hjärta en kompis som jag lärde känna för ett tag sen och sen dess har vi umgåtts hela tiden på skolan och knappt kunnat vara ifrån varandra.

Hon är helt fantasktisk, jag har aldrig kännt en sån tjej som hon. En sånn där person som får en glad hela tiden, bara man ser henne lyser hela mitt hjärta upp därav att jag kallar henne hjärtat :D  

Jag har också planer på lite extra hjälp imorn, så ska ha 7 timmar Ellära B. För att sedan ha en kanske två timmar extra på fredag då jag ska göra provet också.

Så med andra ord blir det mycket Ellära denna vecka. Men jag klagar inte är otroligt nog bara glad för det.

Något konstigt har fått mig att gilla skolan igen, kanske för att jag har något att se framemot, att träffa hjärtat.

Allt känns så bra just nu, och den känslan ska jag ha kvar så länge som möjligen.

Ska snart förbi Robert, och väcka han. Han är så gullig sover bort hela dagen om man inte väcker honom, kan kanske få äran att träffa lillen också. Som jag är livrädd att hålla i, den är som mini. Har aldrig sett en mindre unge än han, och inte heller någon  sötare.

Morgondagen startars med en öl och cider med hjärtat för att orka med dagen och sen ser vi vad kvällen har att komma med. Ska iallfall på Ölfrukost på fredag morgon innan vi drar vidare på dansen, där jag verkligen vill se folks minner :P

Never give up !! <3

Allt blir bara förstört, har försökt komma ikapp men de verkar hopplöst. Jag ser mig själv bara misslyckats mer och mer. Dom bara klagar, "hon pratar för lite, hon är extremt försiktig osv " .. Är de alls någon som vet vad jag går igenom ?? Är de alls någon som bryr sig ?? Inte hjälper det att alla vuxna behandlar en som om man vore den minsta och mest sårbara personen som finns.

Nog kan de va sant, alla är så försiktiga i min närhet enligt dom är jag så himla sårbar och bär på alldeles för mycket smärta. Därför ska jag skriva av mig lite för att få det att försöka släppa.

Iallafall jag har alltid hatat närkontakt, själva anledningen till det är nog för att ingen någonsin riktigt visat kärlek till mig mina föräldrar har bara skrikit, har fått veta att jag är ett misstag att jag borde inte leva.

Alla mina kompisar oroar sig dagligen för mig, och många av dom gnäller (av rädslan att förlora mig), dom tycker jag ska börja va rädd och bry mig i mitt liv, att jag ska äta och sova.

Har fått lova en sak, att inte ha nå mera frånvaro, fick en andra chans av min mentor. Hon lovade att inte nämna något om jag börjar sköta mig, så jag får inte ha en enda timme frånvaro som jag inte kan förklara för då så skulle hon ta och berätta :(

Så är rätt glad att jag fått en andra chans, dags att visa att jag förtjärnar den.

Det vart alldeles för mycket för mig idag, då en kompis kom och fråga hur det var så börja jag bara grina. Satt ett tag me henne innan de kom en tant, världens snällaste, (fast lite närgången) hon kramade om mig och frågade hur det var. Sen så bad hon mig följa ner till ett rum, där fick jag julmust och ett äpple ville inte ha nå pepparkakor. Hon pratade på och de vart som bättre efter en stund :)

Skäms som bara den just nu, att jag måste vara så SVAG och börja grina..

Jag är 17 och lever ett liv som inte varit värt att leva, men en dag hände en grej. Han som nu betyder allt för mig kom in i mitt liv, han finns där för mig och lyssnar alltid. Mitt liv vart äntligen värt att leva !! <3

 Min älskade Monika, hon dök upp i mitt liv för lite mer än ett år sen. Hon ställde upp för mig och finns alltid där då jag behöver henne. Bilden togs en vecka innan hon lämnade mig <3      

   Underbara tider <3

Jag har förmågan att alltid ge upp för lätt, jag orkar inte anstränga mig.

Sen jag var liten har jag varit rädd över vad folk ska tycka, jag har velat göra alla nöjda. Så är rädd hela tiden att misslyckats, att folk ska bli arg på mig. Därför har jag alltid gett upp alldeles för tidigt, när jag gör tex prov så vill jag inte göra fel så då struntar jag i att göra det, läser bara igenom papperet och sen går jag.

Jag är den där tysta tjejen som så många oroar sig över, mina betyg rasar bara för att jag är tyst och försiktigt. Folk tror sig förstå mig att jag är "rädd" för folksamlingar, men de är så långt ifrån sant.

Jag är tyst för jag gillar inte att prata, jag är inte "rädd" men nog den blygaste som finns.

Att leva i ensamheten är nog nästan de jag tycker om mest för ingenting kan skadda mig där.

Innan jag började bry mig någolunda i mitt liv, så riskerade jag det dagligen. Kunde slänga mig från våningshus, hoppa ut framför bilar, skadda mig ( mina armar är ett exempel på hur dåligt jag mådde/mår ),jag tog emot slag dagligen men de gjorde mig bara starkare i slutändan nu står jag på egna ben, äger ett liv som är otroligt svårt men jag försöker dagligen att inte hamna i den där groppen, den som var otroligt svår att ta sig upp ur, den som höll på att ta mitt liv.

Never give up ! <3

     Lite mer om mig ...

Under en period i mitt liv var alkoholen de som fick mig att glömma allt och fortsätta, men jag glömde för mycket jag struntade nästan totalt i dom som älskade mig. Under 4 månader var jag inte nykter en vecka, jag började strunta i mitt liv, ett antal gånger försökte jag avsluta livet bara för att jag inte ville fortsätta. Jag var så irriterad på folk som försökte prata allvar me mig dom som försökte få mig att sluta, dom ville att jag skulle va rädd om mig men i slutändan vart det bara värre.

Nu idag kan jag med säkerhet säga att jag slutade dricka för de höll på att kosta en persons liv och jag höll på att förlora mitt hjärta.

Men fick alldeles nyligen reda på att mina "kompisar" vill att jag ska va me dom till helgen och dricka, dom har gnällt i 2 månaders tid att jag ska dricka igen. De dom inte vet är att jag höll på att dö, min pojk höll på att dö tack vare alkoholen..

Jag tror på förändring och även om jag dagligen känner mig sugen att dricka vet jag att jag inte kan eller får.

Jag har väldigt svårt att lita på folk och berätta vad som hänt mig så inte någon alls som vet nå om mig bara de lilla nödvändigaste.

                                    Never give up !

Följ gärna min blogg, de kommer att handla om allt från min dåliga uppväxt till de liv jag har nu.

Lite fakta om mig.

Jag lever i en by som är uppbyggd på skitsnack, man får dagligen reda på nya saker om en som man själv inte visste. De är något vi brukar skämta om "välkommen till ....... de du inte vet om dig de vet vi " haha.

Jag lever för min lilla älskling han är mitt allt.

Jag har haft djur sen jag föddes och nu har jag 3 hundar 2 katter och 1 fågel alla lika underbara och älskade. 

Varje dag är en kamp för mig, jag hoppas att få lämna detta ställe så fort som möjligen.

                                                  
       Never give up ! <3