Det blir ett larm, timmars kontroll och extra mycket hjälp men hon får komma hem.

Fast när vet jag inte riktigt, glader är jag för saknar henne jätte mycket <3

Mår som inte precis bättre men de har inte blivit sämre iaf.

Men inget värt att klaga på haft det såhär i flera år så det gör inte mig nå mycet längre.

Skulle göra vad som helst för att få en dag utan att må såhär.

Belman har lärt sig att rådjur är farliga speciellt dom med ungar, det var väldigt nära han fick springa för livet och lyckades ta sig till bodan så han kunde gömma sig :D

Min katt är verkligen underbar.

Har inte så mycket mer att säga, ni får ha det bra !

                        Never give up ! <3

Orkar inte skriva nå mycket, vi har inte riktigt fått reda på hur det är med henne än.

Utan imorn ska det va ett möte, mer vet jag inte.

Har värre med skallen och yrsel än förut, så kan inte göra något alls.

Idag höll jag på att svimma är verkligen glad att det fanns en vägg som jag kunde stöda mig mot.

Hoppades på att det skulle bli bättre men det verkar som bara bli sämre och nu har ju alla huvudvärks tabletter och smärtstillande slutat funka så det är inte så värst härligt.

Ibland är livet inte ens värt att leva, jag vill bara ge upp just nu.

Då värken mitt ätande eller något annat funkar för mig.

Om jag inte hade haft dig hade jag inte funnits, du har räddat mitt liv så många gånger.

Den kvällen du tog kontakt med mig, var jag påväg att avsluta allt men du stoppade det och fick mig att börja leva.

Du fick mig på benen igen, och så länge jag har dig kommer jag aldrig ge upp, hur ofta jag än vill det..

Älskar dig mer än allt annat i mitt liv, du är mitt allt och kommer alltid vara det ! <3

                   Never give up ! <3

Du är snäll, du är alldeles för snäll för ditt bästa.
Du vill alltid alla så väl.
Du är skör, jag vet du har varit med om det mesta.
Det finns så många ärr i din själ.

Vill du gråta, så lägg ditt huvud här på min axel.
Gråt tills alla tårar tar slut.
Denna världen, den kan nog inte allt vara så vacker.
Inte gjord för sånna som du.

Du är trött, du vill inte följa med mig på festen.
Orkar inte skratta och le.
Det är svårt, jag vill hjälpa när du är så här ledsen.
Det ordnar sig, du kommer få se.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
Räddaren i nöden, jag ska göra allt jag kan.
Ända in i döden, jag ska aldrig gå nånstans.
Räddaren i nöden, jag är här och slåss för dig.
Ända in i döden.

Så ge mig det mörka, och ge mig det svåra.
Jag lovar jag orkar, jag bär åt oss båda.
När allting går sönder, så finns alltid du och jag.

Har varit hos Robert sen Onsdag och umgåtts med han och några fler som varit dit, samt varit barnvakt.

Jag hade världens huvudvärk där en dag så gjorde knappt nå.

Trodde att denna vecka skulle sluta bra, men det gjorde den inte alls.

Då vi vaknade igår så skulle vi fika men väl inne i köket så kollar jag ut mot min farmors hus som jag alltid gör.

Där står det fullt med bilar och dom ser helt förstörda ut dom personerna som står vid bilarna.

Fick redan då känslan av att det hade hänt något men ingen hade ringt så jag glömde bort det ganska fort.

Efter 2 timmar kommer min far förbi helt förstörd och säger att jag måste fara till min farmor för att hjälpa henne upp.

Då jag frågar vad som hänt och varför det vart folk där får jag till svar

" När hemtjänsten skulle komma med mat så hade hon inte öppnat så dom hade fått fara efter nyckeln och när dom tog sig in hittade dom henne på golvet. Hon hade ramlat kvällen innan och inte tagit sig nånstans så hon hade legat på golvet hela natten samt halva dagen innan dom hittade henne. Hon blev skickad till sjukan men hemskickad igen. "

Men då min far hade kommit förbi hade hon satt sig ner och inte tagit sig upp, och hon vill inte ha hjälp av nån annan än mig så jag fick fara dit och dra upp henne.

Lyckades få henne till köket på en stol och där satt hon helt utan ork hon kunde inte ens ställa sig upp.

Nu ligger hon i Gällivare, hon kanske aldrig får komma hem igen.

Hon får inte lämna mig, jag har värken någon farfar eller morfar så hon måste stanna kvar !!

Jag kommer aldrig sluta älska dig, kommer aldrig glömma dig.

Du är en så stor del av mig så den dagen jag förlorar dig kommer halva mitt hjärta att dö.

Saknade efter dig kommer bli alldeles för stor ! <3

Så snälla stanna kvar, det dom sa är bara siffror du ska kämpa !!

                                             Never give up i belive in you ! <3

Har haft ledigt sen igår tack vare min arbetsledare som tyckte de var onödigt att man skulle komma på Praktiken då det bara var två kvar på avdelningen. Så ett tack till han :)

Övertalade Johan en av dom jag jobbar med att vi skulle gå trapporna så det blev över 130 meter i trappor ist för hissen.

Jag har ingen ork längre vet inte hur länge jag klarar av allt. Med detta inlägg så hoppas jag ni förlåter mig då jag inte bloggar så mycket längre :(

Jag ger så mycket den här gången. Försöker och anstränger mig för att det här ska bli bra.

Jag vill inte att det går sönder. Om jag bara hittade ord för att beskriva hur ont det skulle göra om jag förlorade dig, då tårar utan förbehåll skapar kanaler längs mina kinder på bara tanken att du försvinner.

        Jag ger verkligen allt den här gången.

                        Du måste lova mig att göra detsamma !! <3

Älskar dig så mycket, du är mitt allt !!

                                  Never give up ! <3

Trodde jag hade grinat nog, men då jag hittade sakerna efter dig kom tårarna och dom bara rinner ned.

Kan berätta att jag hade en Sankt Bernhard då jag var mindre, under 10 års tid var han bara min.

Han delade säng med mig varje natt, Hihi fast han tog ju upp hela sängen men jag rymdes alltid på en liten del av den.

Då jag var ledsen var det han som kom och satt hos mig tills allt vart bättre, han var min.

Ibland tog jag en filt och la mig bredvid han vi delade på filten och sov i flera timmar tsm, han rörde inte på sig förrän jag vaknade.

Han var som ens bästa vän, och då han blev sjuk satt jag hos han sista tiden av hans liv.

Dom fick slitta mig från han då han skulle avlivas.

Vi var lika gamla, var bara några månader som skillde oss åt.

Min älskade hund, du betydde så mycket för mig.

Det är de jag hatar med att ha djur dom måste alla lämna en i slutändan, så jag försöker ta vara på tiderna tillsammans med alla min djur.

Tänk er att bli väckt av en sådan bjässe varje morgon, det var tider de ! <3

Saknar han som bara den, han var lika bred om halsen som jag var om midjan plus lite extra xD

                             Never give up ! <3

Jag är bara så less.

Då allt känns som att det är påväg att bli bättre så går det bara utför.

Vill verkligen bort från denna plats så fort som möjligen, jag orkar inte mer.

Hur mycket jag än försöker så går det bara åt helvete.

Jag hoppas verkligen på något bättre, men det känns omöjligt just nu.