Sitter och depar, borde vara glad har faktiskt vart en underbar dag.

Ska sammanfatta gårdagen och dagens händelser.

Igår : Fick jag åka med Frida på hennes körning, det gick jätte bra hon är verkligen duktig. Senare var jag och hälsa på en av mina bästa killkompisar, och pratade om allt och inget. Åt ute med Jessika och efter det var det att begära sig till Elisa som hade gjort vårrullar tillsammans med Mjo ( dom stekte dom bara menmen ) Hihi, där var hela gänget eller nästan. Vi hade en trevligt stund tillsammans något jag saknat jätte mycket :D

Var också förbi Robert och träffade Skurt. Sen fick min ängel Dana köra mig hem, Ett stort tack till henne som verkligen ställer upp !!

Dagens händelser : Skola som vanligt, där gick det ut på att nästan dö. Fast vid 1 så fick man följa Hanna på hennes körning som också gick jätte bra, Hihi så slapp en del av lektionen min :D

Därefter så träffade jag Robert söta syster som var så fin med hennes nyklippta hår.

Men dagens höjd punkt var nog då jag lyckades få ned en lite jobbig människa i snön, fast han hämnades då jag klev av bussen, så nu sitter jag och funderar om jag måste bli hundra kronor fattigare eller om mitt andra hjärta kommer hitta mitt busskort :P Haha tur hittade jag ju mobilen men busskortet försvann xD

Några övriga saker som snurrar i mina tankar är :

Har jag eller har jag inte problem ?

En del säger det en del inte..

Är jag blind för vad som händer mig själv eller inte.

Orkar inte med allt som händer nuförtiden, ska prata med sköterskan bara för att min mentor tror att jag har riktiga problem tillsammans med en del andra lärare.

Inte som om det vore nog att jag ska till sjukan ímorn så måste lärarna lägga sig i allt.

                                           Never give up !

Alltså hur dåligt ska jag må innan allt blir bättre, hur många gånger ska jag kämpa för att ta mig upp för att sedan hamna nere i gropen igen.

Jag försöker, men nu är det knappt nån ide.

Trodde inte att jag skulle säga detta men fan behöver HJÄLP !!

Vad händer den dagen då jag slutat helt, då det enda jag gör är att leva på luft.

Hur länge kommer jag klara mig på det jag gör nu, det blir bara förstört.

Varför kan jag inte försöka kämpa, utan varför måste jag ge upp.

Att verkligen vilja, att få känna hur det känns att vara hungrig en enda dag skulle göra vad som helst för det.

Jag tvivlar knappt en sekund längre börja tro att det jag hört i över ett år är sant, och om det är de så har allt blivit värre.

Jag vill inte leva såhär, vill inte försöka då min kropp bara är ett tomt skal.

Finns inget invändigt eller utvändigt längre, glädjen är bara ett falskt spel som får många att tro på den.

Jag ger inte upp, jag fortsätter kämpa. För vet att någon dag måste jag klara detta, kan inte ge upp då har jag svikit alla.

                                Never give up ! <3

Då allt känns svårt och meningslöst, öppnar jag bara mina ögon och ser allt underbart omkring mig.

Alla människor, och det ljusa i livet.

Allt det där som får mig att vilja fortsätta, då kommer min lycka tillbaka.

Just nu sitter jag och tänker lite, mest på döden och livet.

Kan berätta att jag aldrig tyckt om att fira min födelsedag och det vart värre då jag fyllde 15 för att en kompis syster dog den dagen, så istället för att fira så grinade jag hela dagen och kvällen därefter.

Sen dess har jag bara gömt mig och försökt undvika allt som har med firande att göra.

Jag tänker på henne dagligen, och kan inte fatta än idag varför allt var tvyngen att hända henne.

Den finaste och sötaste lilla tjej jag någonsin sett.

Älskar henne så mycket och kommer alltid göra det <3

Du hade alltid leendet på dina läppar, det var inte falskt du var glad fast du fick gå igenom så mycket skit.

Det beundrar jag dig verkligen för !

Att tänka på dig får mig att inse att man inte ska va ledsen för man har så mycket bra omkring en.

Att vara blind för det vackra är som att ge upp allt. Det var något du inte gjorde, du fick det negativa att vändas till nå positivt och du var alltid så glad för vilken liten sak som helst.

Du är och kommer alltid vara den lilla tjejen med ängla leendet.

Minns då du sa till mig " Att så länge du skriver med hela ditt hjärta, så kan du inte såra någon"..

Livet är något att va rädd om, det negativa blir alltid till nå positivt så istället för att vänta på att det ska hända kan du fixa de på engång.

Se som hon gjorde det positiva i det negativa så kommer du alltid gå med ett leende.

För det gör jag nuförtiden, varför vara ledsen då det finns så mycket att vara glad över ?

Så många att älska och leva livet tillsammans med.

Ta hand om er, och dom i eran omgivning.

                          Never give up ! <3

Finns en plats i mitt hjärta som är tomt, den platsen kommer alltid tillhöra dig !

Hur långt bort vi än är ifrån varandra kommer du alltid vara en del av mig. Du gjorde så mycket och fanns där för mig då ingen annan gjorde det, med andra ord jag älskar dig så jävulst mycket !

Snart ska jag komma och kidnappa tillbaka dig.

Känner mig inte det minsta taggad för skolan heller, då du inte finns där längre. Det var ju du som fick mig att vilja fara dit här i slutet.

Ingenting kan kan stå i vägen för oss, det är vi tvåå och det kommer de alltid vara !

Men nog om detta.

Jag har fått tillbaka min smärta, de är riktigt svårt att andas. Att min kropp ska ge upp hela tiden det är något otroligt jobbigt, men leendet på mina läppar får det att bli bättre.

Jag höll till och med på att svimma i fredags under idrotten, så en kompis fick hjälpa mig så jag kunde sätta mig ned. Men inte slutade jag vara delaktig för det, bara några sekunder på bänken sen gick jag och fortsatte.

Vill inte att folk ska tycka synd om mig så därför bryr jag mig inte så mycket i alla mina fel jag har.

Men på sistone har folk börja märka att det är något som inte stämmer med mig.

Så sent som i veckan kom en fram till mig och sa att hon börjat märka att jag inte äter, och att jag vad hon misstänkte också gått ned i vikt sen förra året. Vilket är så sant, jag kunde inte riktigt ljuga för henne, så kollade bara ned på golvet då hon sa allt.

Är jag så duktig på att dölja allt för mina kompisar så att ingen förutom hon har märkt det, hur klarar jag mig egentaligen ??

Knappt en måltid per vecka och jag känner inte ens hunger. Jag vill kunna säga " Gud vad hungrig jag är" då alla mina kompisar sitter och säger det, men det kan jag inte.

Men jag ska klara detta, jag ska kämpa.

Jag ska aldrig mer ge upp, så många jag har som verkligen finns.

Skolan ska jag också försöka fixa så bra jag kan, för vill inte få ett IG igen !!

Jag ska aldrig få det igen, jag ska bli duktig.

                                        Never give up !

Alla har vi någon gång pratat skit, en del mer än visa men vi har alla gjort det.

Vi har alla varit "Dåliga vänner" någon gång, och en del har kanske till och med sårat folk ordentligt.

Självklart har man ju försökt fixa sina fel, men jag påstår inte att jag är bättre för det.

Jag är den jag är, har många fel och inte den bästa vännen ibland. Men vill jag behålla er i mitt liv gör jag allt för att det ska bli så.

Jag hatar ingen och tycker inte mindre om någon heller, för vad kännar jag på att inte tycka om folk ??

Exakt ingenting alls..

Jag älskar er alla lika mycket, och har en massa roliga minnen med er alla.

Jag skapar bara fler och fler med er.

Jag vet att om det är något så finns ni, det finns alltid någon där för mig.

Vi är som vi är, säger det vi tycker och vill. Men det gör oss inte till sämre människor för det. Många har gjort misstag, men det betyder inte att ni inte ska ge dom en till chans, alla ska få en andra chans att visa att dom bättrat sig !

Glöm aldrig att älska !!

Sitter och halv grinar efter att man pratat lite med Ellinor, försöker få tillbaka min lycka men det verkar som svårt.

Nu hoppas jag bara på att allt ska bli bättre för hon och hennes familj. Att dom ska hitta lyckan igen.

Massa kramar och kärlek till er !

Men nu om något annat, ska leta efter glädjen och ta tillbaka den.

Min lilla busse drog ut imorse då jag skulle till bussen, så det var lite tjorv med att få tag i han då han sprang ut på stor vägen och var helt galen. Bara tur det inte kom nån bil, ovanligt för att vara den tiden det brukar vara massor av bilar som passerar. 

Men som en väldigt positiv sak så älskar han pennor så det var inte svårt att få fast han.

Hade bara en lektion som gick ut på att göra ett prov så slutade efter en halvtimme, det var min skola det.

For sedan hem till Robert och umgicks med Skurt, HERREGUD vad stor han börja bli. Fick kramp i armen då jag höll han så fick lägga han ner, haha man är då svag.

Mina två sötisar till katter ligger just nu i sängen, dom är då för gulliga.

Fick mig att tänka på en grej som min far sa han sa att min gamla katt inte kommer leva länge till. Han får inte säga så, hon har varit min katt i 12 år. Och det ska hon fortsätta att vara i flera år till. 

Inte många vet detta men hon är en lyckokatt, eller ni får tolka det som ni vill om det är otur eller inte.

Men hon har förlorat några av sina 9 liv, då hon var någon månad slutade hennes hjärta slå läkarna försökte göra allt dom kunde och hade gett upp, dom la henne på en värme kudde och trodde hon var död då hennes hjärta börja slå igen. Hon har gjort illa sig så hon haltar lite, vi brukar säga att hon är trebent men hon är ändå lika spralig, hon hatar då dom andra i familjen bär henne förutom jag. Hon vart förlamad i bakbenet och svansen, dagen hon skulle bli tvungen att ta bort svansen började hon röra på den. hon har varit med om mycket men klarat sig ändå så det säger allt.

Min älskade katt !! Hihi

Vart ett inlägg om mina katter märker jag men dom är underbara för mig, och mina sovkompisar rätt ofta !

Ta vara på er, och njut av allt som får er att bli glada.

                                       Never give up !

Orkar inte tänka tillbaka, inte ens bry mig. Jag är alldeles upp över öronen glad och det verkar som bestå.

Kan man vara så lycklig som jag, har det jätte bra just nu.

Allt är så perfekt i min värld, hade funnits mycket jag kunnat klaga om. Men det vill jag inte, för vet att det kommer bli bra det också.

Kan man behålla glädjen så länge som jag har gjort ?

Det känns nästan otroligt. Då det du sa till mig var " Du får inte va rädd för att va glad, allt blir bättre med ett leende på läpparna "

Herregud alltså det är så sant, förstod inte att du skulle ha så rätt i det.

Kan inte fatta vad jag var rädd för, det finns inget att va rädd för alls.

Jag kan inte få nog av allt, vill sprida min lycka till er !

Däribland kan man känna sig nere som om allt är emot en, att ingen finns och att man inte duger till något.

Men det är bara en känsla.

Egentaligen så är man stark då man fortsätter, då man kämpar mot vågorna av svårigheter det är riktig styrka det.

Då man inte ger upp, utan fortsätter som om inget har hänt.

Livet har sina svårigheter, men hittar man lösningen till att ta sig förbi dom är resten av vägen inte svår alls.

Vi är alla speciella !

Lite extra plus på denna dagen var då en gubbe eller ska nog säga farbror han var väl kring 50 år. Han frågade om han fick säga en sak utan att jag skulle misstolka eller bli arg, och snäll som jag är sa jag självklart.

Förvånade mig då han sa " Jag har kollat lite på dig och du är verkligen snygg " HAHAH

Undra om Robert ska va rädd för att äldre män raggar på mig eller ?! :O

Avslutar med att säga SAKNAR DIG HJÄRTAT MÅSTE PRATA MED DIG IMORN !! <3

                             Never give up ! <3

Ibland vill jag frysa tiden för att veta säkert att alla är kvar då jag vaknar.

Vill inte missa en enda sak, men jag vet att jag kommer det.

Tidern som var kan man aldrig få tillbaka men tiden som kommer kan man förbättra och ta vara på.

Önskar att allt kunde komma utan problem, att jag visste redan nu vad som kommer hända i framtiden så jag kan va berädd.

Kan man ge upp bara sådär, kan man också fortsätta.

Tiden jag aldrig vill glömma inte heller folket !

                            Never give up ! <3